Tingiling

Idag har jag varit på universitetet och drygat i två timmar. Lektionerna ger bara mindre och mindre men känns längre och längre. Men man får en underbar känsla när de väl är slut. Ja ja nu är det förmodligen något snille som tänker; lektionerna är frivilliga, skit i att gå på dem om du tycker att de är så tråkiga! Så vad svarar man då detta snille; Vem har frågat om din åsikt? Borde räcka till svar tycker jag :D

Efter lektionen åkte jag hem för att vara chaffis åt min pappa, därefter för att vara chaffis åt min mamma. Hur skulle de klara sig utan mig!? Undrar om de förstår hur oumbärlig jag är? Ego Anna! :P Nej men allvarligt, jag hjälper så gärna till, vi har ju gått igenom både det ena och det andra ihop, att ställa upp som chaffis var och varannan dag bara är en liten små sak så att säga.

Handlade på City Gross efter att varit med och hämtat min lilla prinssessa på dagis Som hon sken upp när jag kom in, det är ett sådant ögenblick av glädje som man alltid kommer att ta med sig. Ett sådant ögonblick som påminner en om hur ensamt det är när hon inte är här och busar. Snyft snyft! Får nogvåldgästa dem snart